Vilken roll väljer du? - om omedvetna val och könsmaktsordningar i klassrummet

Drama är ett utmärkt verktyg för att synliggöra det osynliga. Lyfta och problematisera normer och makt. Men det är mer än historierna vi väljer att gestalta, som är viktiga. Vilken roll väljer vi i dramat och varför? En artikel av Johanna Lundin om teaterpedagogikens möjligheter.

Klassrummets värld

Ett klassrum är en värld av osynliga normer och maktstrukturer. När vi bryter mot normerna får det konsekvenser och normerna blir tydliga. Genom dramaövningar kan vi synliggöra olika situationer, ta reda på om de kan verka förtryckande och om de går att omförhandla.

Målet är alltid att skapa ett tryggt klassrum där alla styr sitt eget handlingsutrymme och har ett lika stort värde.

Att vara trygg i  rollspelet

När jag gör rollspel med elever ber jag dem att fundera ut en verklig eller påhittad händelse. Den kan t ex vara en obekväm situation där någon eller några utsätts för förtryck eller diskriminering. Här är det viktigt att jag presenterar övningen ordentligt och berättar vilka regler som gäller. Allt för att skapa en trygg situation omkring rollspelet.

Vi delar in eleverna i grupper och sen får de tillsammans skapa en situation de kan spela upp för klassen. När situationen spelats upp och vi tillsammans funnit en lösning (eller åtminstone nyanserat situationen) går vi in i nästa fas: Vilka roller har vi valt? Och varför?

Normer kring förtryckare och offer

Under tusentals möten med elever har jag sett samma sak. Killarna väljer så gott som alltid att spela förtryckaren, den som mobbar eller den som har makten. Tjejerna väljer ofta den som blir förtryckt, utsätts för kränkningar eller hot i scenen.

När vi hanterat scenen och synliggjort offer och förövare, är det dags att prata om offrets känslor. Hur skulle det kännas att utsättas  i verkligheten? Hur kan vi förebygga så ingen behöver uppleva det här?

Motstånd!

I nästa fas ber jag eleverna byta roller med varandra och spela situationen igen. Nu händer något - motstånd! Oftast från pojkarna.

De vill inte eller vägrar ofta helt att delta i bytet till att nu spela den som utsätts för förtryck. Här börjar en känslig diskussion om maskulinitetsnormer. Vad har man tillåtelse att göra inom den? Kan man bryta normen ostraffat?

Ofta är maskulinitetsnormen som huggen i sten. Den vill inte utmanas eller låta sig lekas med, inte ens i en simulerad teaterscen. Att bryta normen innebär en risk som eleverna inte vill ta, också därför att den kan innebära negativa konsekvenser långt utanför dramasituationen.

Förhåll dig till reglerna annars ryker du

Diskussioner är viktiga! På en strukturell nivå kan vi diskutera förväntningar och krav kopplade till kön, utan att peka ut någon och utan att ”tvinga” någon att spela en roll hen inte vill ha.

Då blir det  tydligt vilken rädsla som ligger i att vara annorlunda och utanför ett sammanhang. Ett sammanfattande citat från dessa diskussioner är: ”Förhåll dig till reglerna annars ryker du”.

Vilka roller eleverna väljer eller tilldelas i dramat, säger nästan mer om maktordningen i klassen än rollspelet i sig. Dramat står för det medvetna och rollvalen för det omedvetna. Om vi vill skapa förändring behöver vi synliggöra och problematisera båda!

Normbrottet som statushöjare

Men om en elev redan har makten, med en säker position i gruppen, kan hen tillåta sig  att leka med könsrollerna. När t ex den coola och ”rätta killen” använder traditionellt feminina attribut, kan andra elever tycka det är häftigt eller trendsättande. Om någon har makten på skolan eller i klassrummet kan denne nästintill höja sin status genom att leka med eller använda könskodade attribut.

Eleven vet att denne går över gränsen, men klarar det. Hen är inte rädd för konsekvenser, för hen äger privilegierna och sitter på makten.

I ”rätt händer” kan t.ex den glittriga, feminina tiaran bli ett maktredskap och kungen krönas. Hur tiaran används kommer också göra skillnad för på vilket sätt den blir laddad. Förlöjligas den, förlöjligas också det traditionellt feminina, åtminstone i kombination med en mans kropp. Används den oproblematiskt, som om det vore vilken kostym som helst, skapas något helt annat.

Dramats möjligheter

I min roll som teaterpedagog är det viktigt att jag hanterar det som uppstår i en dramasituation, så att vi inte råkar cementera könsroller istället för att öppna upp dem!

Målsättningen är  alltid att ifrågasätta det fastskruvade, tillknäppta, det tysta och det normerande. När vi gör det kan vi ompröva våra roller, såväl i dramat som i verkligheten. I dramat kan vi skapa utrymme, frihet och nya värderingar som gynnar allas lika värde. Ibland räcker det bara med att ställa frågan ”varför då?” för att få syn på något nytt.

Genom teater går makt och privilegier att omfördela. Då kan våra barn växa upp under likvärdigare villkor. Kön får aldrig vara ett hinder, vara sig nu eller i en framtid.  

2015-01-22 Johanna Lundin text och bild
 

KONTAKT

073-68 70 564 - Anna Karlsson, Jämlikhetshetskonsult & Jämställdhetskonsult

info@revamp.se | anna@revamp.se |