Upplägget är tänkt att ge adepten kunskap i konstruktiva sätt att se, bemöta och ge feedback. Adepten ska kunna agera bollplank för jämlik och inkluderande kommunikation, såväl internt (gentemot medarbetare) som externt (gentemot medborgare/kunder).
Handledningen är uppbyggd på akademisk forskning och dess senaste landvinningar. Detta paras med praktiska kunskaper om och övningar i hur jämlikhet kan implementeras i organisationens dagliga arbete. Detta skapar goda förutsättningar för normkreativa arbetsmetoder.
En underliggande tråd och utgångspunkt är frågan om, och forskning kring, inkluderingens positiva effekter.
Innehåll
1. Inledning Intersektionalitet – teori
Det intersektionella perspektivet innebär att vi ser på hur vi kategoriserar människor (placerar/placeras i fack) utifrån exempelvis kön, etnicitet, ålder, socioekonomisk status/klass, funktionshinder/variationer, religion, sexuell läggning/orientering mm och analyserar vilka slags förtryck som skapas i olika skärningspunkter för maktrelationer. Då maktrelationer inte är statiska kommer vi att se på hur de olika kategoriseringarna samspelar med varandra och hur dessa får olika stor betydelse beroende på i vilka sammanhang vi befinner oss.
2. Intersektionalitet i praktiken
Vårt behov av att placera människor i fack kan göra att vi bemöter människor ojämlikt och mindre professionellt. Här spelar kommunikation en betydande roll. Detta tillfälle applicerar vi teori med praktik.
3. Diskrimineringslagstiftningen (DL) och om att mäta jämlikhet
Vad innebär lagstiftningen i praktiken? Kan vi mäta jämlikhet? Vad får vi i så fall mäta? Fakta, statistik och ”slippery slopes” utifrån DL, intern och extern kommunikation.
4. Kommunikation utifrån organisationskultur-/struktur
Hur påverkar organisationskultur vår kommunikation? Vilka föreställningar och normer finns i vår organisation? Vilka strukturer ”sitter i väggarna” och varför? Vi tittar på olika organisationskulturer/strukturer och vad de gör för vårt sätt att kommunicera. Vi undersöker gruppdynamiska processer såväl som individuella olikheter, vilka utmaningar som finns och på vilka sätt vi kan använda oss av våra olikheter på ett konstruktivt sätt i vår kommunikation.
5. Från normkritisk teori till Normgorm! (normkritisk kommunikation)
Normkritik handlar om att kritiskt granska vår uppfattning av det vi ser som normalt (beteenden mm) istället för det vi ser som avvikande. Normkritik innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att t.ex. vissa personer uppfattas som avvikare och vilka konsekvenser det får.
Ibland används även begreppen normmedvetenhet och normanalys som synonymer. Normkritik vill synliggöra och kritisera att vissa gynnas av rådande normer medan andras möjligheter och t.o.m. rättigheter begränsas av dem.
Vi undersöker teorierna och möjligheterna att använda dem praktiskt.
6. Kommunikation i ord och bild – vad säger de?
Oavsett om vi kommunicerar i tal, skrift eller i bilder finns alltid en avsändare och en mottagare. Om vi är avsändare har vi en inre bild av vem vi tilltalar. Dessa inre bilder är ofta kopplade till normer (det vi ser som normalt), vår förförståelse för ämnet och/eller förutfattade meningar.
Vad förutsätter vi när vi kommunicerar? Hur ställer vi frågor och vilka svar blir konsekvensen? Hur sker omedveten kommunikation i ord och bild? Vem vänder vi oss till och vem utesluts? Vilka omedvetna mönstren använder vi oss av?Analysövningar utifrån film, bild och ord.
7. Inkluderande kommunikation – Hur gör vi?
Utbildningstillfället ger adepten utökad kunskap och övning i hur vi kan se förbi invanda normer och förhållningssätt igenom att relatera det till kommunikationsstrukturer i den egna organisationen. Att praktisera jämlik kommunikation.
8. Från normkritik till normkreativitet!
Vi undersöker vägar/möjligheter att jobba normkritiskt och normkreativt i organisationen. Vilka möjligheter finns? Hur skapar vi goda förutsättningar, kompetensförhöjning, förståelse och framför allt, glädje i vårt mångfalds-/jämlikhetsarbetet?
9. Utvärdering
Handledning/utbildningsperioden avslutas med en kortare utvärdering. Det för att undersöka nyttan av handledningen samt för att se utvecklingspotentialer framåt.
Metod
Inför varje handledningstillfälle får adepten en litteraturlista samt praktisk övning/case att analysera. Det för att möjliggöra en djupare och mer konkret erfarenhet av att praktiskt använda akademisk forskning/kunskap i det dagliga arbete
Det kommer också att användas bild och filmmaterial för att tydliggöra kommunikation ur fler perspektiv än text.
Ändring av upplägg och fokus framåt
Upplägget kan ändras i tidsordning och fördjupning. Dvs om adepten upplever sig vara i större behov av ett visst ämne, kan mer tid läggas på just det ämnet.
Eftersom vi kommer arbeta praktiskt med olika teorier i ett organisatoriskt sammanhang, kan det uppstå situationer, slippery slopes eller dilemman som kräver mer fördjupning. Därför avslutas varje handledningstillfälle amed en kort reflektion för att utröna fokus framåt.